Bjälkhult 1:30 Skoghem (aktuellt nummer)

Adress Bjälkhultsvägen 230-7
Aktuell period 1914 -
Areal Lägenhet om 0,8800 hektar
Ursprung Bjälkhult 1:6 (avregistrerat nummer)

Beskrivning

Källa: hitta.se

 

Källa: Lantmäteriet

 

Fastigheten bildades vid en avstyckning som gjordes 1914 ifrån Bjälkhult 1:6.Bilden till höger visar en karta över den nya fastigheten Bjälkhult 1:30. Bilden här nedanför visar en del av köpebrevet när Jöns Persson köpte avstyckningen.

 

 

Källa: Lantmäteriet

 

Ägare

Tidpunkt Ägare Anteckningar
5 mars 1962 - Henning Åke Hellman och Solvei Hellman (köp)
28 juli 1958 – 5 mars 1962 Thora Johansson (bodelnings- och skifteshandling)
28 februari 1957 – 28 juli 1958 Birger Johansson och Thora Johansson (köp)
21 maj 1952 – 28 februari 1857 Torsten Johansson och Siv Johansson (köp)
22 februari 1947 – 21 maj 1952 Nils Olsson. (skifteshandling)
19 januari 1946 – 22 februari 1947 Dödsbodelägarna efter Ingrid Olsson (bouppteckning)
20 januari 1941 – 19 januari 1946 Nils Olsson och Ingrid Olsson, född Jönsson (köp)
13 juli 1935 - 20 januari 1941 Oskar Vilhelm Olsson och Emma Olsson, född Andersson. (köp)
23 april 1914 - 13 juli 1935 Jöns Persson och Bothilda Persson, född Niklasson (köp)

Övrigt

Länk till Postmännen i Färs

Länk till Jöns Persson Bjälkhult

Skoghem

Bjälkhultsvägen 230-7

Bjälkhult 1:30

 Gården var fritidshus när den, pga skorstensbrand brann ner helt i början av 1970-talet.

Algot Nilsson, Oderup i intervju nedtecknat av Bertil Persson, Starrarp, 1983:

Där har funnits 3 olika dansbanor i Bjälkhult.

första eller andra dansbanan brukade hornmusikkåren Lyran från Lövestad och Vollsjö spela (Finns på bild), när det var familjefester på söndagseftermiddagar. Olika föreningsfester förekom nämligen. Algots far, Nils Olsson, brukade vara med och hämta denna musikkår med charabang vid Vollsjö järnvägsstation.

Den första låg, liksom den sista, i bokebacken 1:33, men mitt uppe på backen. Den torde ha varit där omkring sekelskiftet eller fram till ca 1910. Vid denna bana lär ha varit stationerad en karusell, som ägdes och sköttes av en man vid namn Thulin. Den drevs med handkraft och därtill lejdes pojkar, som sedan fick åka gratistur. Thulin byggde emellertid om karusellen till hästdrift. Hästen gick på något sätt inne i karusellen.

Den andra dansbanan låg i skogen nära och öster om Skoghem, 1:30. Banan låg på 1:7. I småbruket Skoghem bodde Jöns och Tilda Persson. Tilda skötte kaffeserveringen vid dansbanan. En gång blev det ösregn på lördagskvällen och publiken uteblev. Ett par veckor efter frågade någon henne hur hon gjorde med alla bullarna, som då blev över. ”Jo, svarade Tilda, ja´ värmde dom lördan ette å di gick jagonn i dom!”

Botilda i Skoghem stickade strumpor. Hon sågs ibland gå och sticka på väg efter mjölkkannan vid vägen. Tiden skulle utnyttjas:

Fjärdingsman Palmqvist, som bodde i Hårderupshult (Hårderup 2:8) gick alltid vakt vid dansbanorna. En frenningebo som hette Ekman (förebild till Nils Galillé) och han bror, kallad Noke, kom en gång omkring 1910 till denna andra dansbana i Bjälkhult. Ekman var känd bråkmakare och det blev slagsmål även denna kväll. Men eftersom Palmqvist var ganska rädd för honom, så fick pågarna från byn ”ta i håll” med honom och slog honom gul och blå. Han lommade ut i skogen där han la sig och sov en stund, men innan han och Noke avlägsnade sig, så kastade han sten från skogen in bland publiken.

Vi denna andra dansbana fanns 1912 eller 13 Hoffmans biograf, som var inrymd i ett tält med dubbla dukar, för att stänga ute ljuset. Denne Hoffman uppträdde även själv tillsammans med sin fru. Han kastade knivar som träffade i farlig närhet av hennes kropp. I ett nummer var knallskott troligen placerade i väggen bakom och runt kvinnan. Så när kniven träffade väggen small skottet. ”Då svimma ja´ ” berättar den då elvaårige Algot Nilsson.

Vid någon av dansbanorna var där en som gjorde uppvisning i att cykla på väggen i en tunna.

Vid Vid danser på lördagskvällar spelade bl.a. Magnus Svensson i Starrarp på dragspel och Olof Nilsson i Rugerup spelade fiol. Detta var vid andra eller tredje dansbanan.

På den tiden cyklade pågarna (troligen 3-dje banan) till dansen och töserna gick. På hemvägen åkte töserna på ramen.

Tredje dansbanan låg i bokebacken 1:33, men mer mot sydvästra hörnet. Denna syns fortfarande tydligt i terrängen. Denna bana var inte överbyggd. (Det är oklart om det var den första eller andra som var överbyggd.)

Den tredje dansbanan byggdes troligen 1929, efter att dansbanan i Hårderupshult lagts ner 1928 efter en dom i tingsrätten.

Inträdesavgiften var nu 25 öre och dansbiljetterna kostade 5 öre. Nu fanns även slänggunga.

___________________

 

Bilder